Vite eller skadestånd vid försening: vad är skillnaden?
När ett projekt blir försenat vill beställaren naturligtvis ha kompensation för den olägenhet det innebär, till exempel extra boendekostnader eller förlorad hyresintäkt. Hur den kompensationen ska beräknas beror på om avtalet innehåller ett vite för försening eller om beställaren i stället måste luta sig mot allmänna regler om skadestånd. Skillnaden mellan de två är stor, och den påverkar direkt hur enkelt det är för beställaren att faktiskt få pengar den dagen tidplanen spricker.
Vad är vite?
Vite är ett i förväg avtalat belopp som entreprenören ska betala för varje period, till exempel varje vecka, som slutförandet försenas jämfört med den avtalade tidpunkten. I standardavtal som AB 04 finns bestämmelser som öppnar för att avtala om ett sådant förseningsvite. Fördelen för beställaren är att man inte behöver bevisa vare sig att en skada faktiskt uppstått eller hur stor den var. Det räcker att visa att förseningen inträffat och hur lång den var, sedan beräknas ersättningen enligt den formel som redan står i avtalet.
En viktig konsekvens av att vite avtalats är att det normalt ersätter rätten till skadestånd för samma försening. Har parterna kommit överens om ett vitesbelopp är beställaren i regel bunden av det beloppet, även om den faktiska ekonomiska skadan skulle visa sig vara större. Det gör vitesnivån till en fråga som är värd att förhandla noga innan avtalet skrivs under, snarare än något som kan justeras i efterhand om förseningen blir kännbar.
Vad är skadestånd?
Om avtalet saknar en vitesklausul för försening är utgångspunkten istället allmänna skadeståndsregler. Det innebär att beställaren måste visa att en faktisk ekonomisk skada uppstått till följd av förseningen, och kunna styrka skadans storlek, till exempel genom kvitton på extra boendekostnader, hyresförluster eller andra dokumenterade merkostnader. Det ställer betydligt högre krav på bevisning än ett avtalat vite, och processen för att faktiskt få ersättning blir ofta både långsammare och mer osäker.
Varför vite ofta är enklare för beställaren
Just eftersom vite inte kräver bevisning om faktisk skada blir det i praktiken ett betydligt enklare verktyg för en privatperson eller en bostadsrättsförening att använda. Man slipper argumentera om exakt vilka kostnader förseningen orsakat, och slipper också riskera att inte kunna styrka en skada som ändå upplevs som verklig, till exempel besväret av att inte kunna använda ett kök eller badrum under en längre tid än planerat. Ett tydligt formulerat vite ger dessutom entreprenören ett direkt ekonomiskt incitament att hålla tidplanen, vilket i sig kan minska risken för försening.
Sådant som är värt att kontrollera i avtalet
- Finns det en vitesklausul för försening överhuvudtaget, eller hänvisar avtalet enbart till allmänna skadeståndsregler?
- Hur stort är vitesbeloppet per period, och står det i rimlig proportion till projektets storlek och den olägenhet en försening skulle innebära?
- Finns det ett tak för det totala vitesbeloppet, och i så fall på vilken nivå?
- Utesluter vitesklausulen uttryckligen rätten till ytterligare skadestånd, eller lämnar den öppet för kompletterande krav i vissa situationer?
- Hur definieras startpunkten för förseningen, det vill säga vilket datum tidplanen faktiskt räknas ifrån?
Det här är allmän information om hur vite och skadestånd normalt fungerar vid försening i entreprenadavtal, inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Vad som gäller i ett specifikt fall beror på avtalets exakta formulering, och den som redan är i en tvist om en försening bör vända sig till en jurist för en bedömning av sitt eget avtal.
Vad KG Byggråd kan hjälpa till med
KG Byggråd granskar om avtalet innehåller en vitesklausul för försening, hur den är formulerad och om nivån är rimlig, innan du skriver under. Läs mer om vårt avtalsstöd och skicka in ditt avtal för en oberoende genomgång.